Ansedel Axel Pedersson (Tott)

-1447

Citat ÄSF 1-3 s 272: Uppträder tidigast 1390. Blev riddare mellan 14.12 1395 och 6.7 1397, sannolikt vid konung Eriks kröning i Kalmar 17.6 1397. Blev danskt riksråd senast 1416. Hade Elleholms slott i Blekinge som pantlän 1410. Var hövitsman på Helsingborg 1414. Kan beläggas som hövitsman på Varberg 1415, 1419, 1422, 1423, 1427, 1429 och 1436 och fick det 1441 som livstidsförläning jämte de två härad som låg under Falkenberg samt i Skåne Gärds hd med staden Vä. Innehade 1419 även Falkenberg samt Skanör och Falsterbo och 1432 Köpenhamn. Hade 1421 Villands hd i Skåne som pantlän. Hans sätesgård var det fäderneärvda Härlöv i Norra Åsums sn, Gärds hd i Skåne. Förvärvade på Själland Ordrup och 1419 som pant hälften av Vallö. Ägde även andra gårdar på Själland och i Albo, Gärds och Göinge, Frosta, Färs och Ljunits, Ingelstads och Villands hd samt Malmö stad. Dog mellan 24.11 1446 och 25.1 1447 och begravdes i Varbergs kyrka. Vapen: kvadrerad sköld.
Riddare, danskt riksråd
Född [1] .
Död 1447.
Begravd i Varbergs kyrka, Varberg (N).

Axel Pedersson (Tott)
Född [1] .
Död 1447.
Riddare, danskt riksråd
F Peder Axelsson (Tott).
Född [1] .
Död 1375-12-07.
Danskt riksråd

   
 
   
 
M Juliana Pedersdotter (Grubbe).
Född [1] .
Död före 1397.

   
 
   
 

Relationer och barn

.
N N Axelsson (Tott). Född [1] .
Död före 1421.
Olof Axelsson (Tott). Riddare, danskt riksråd
Född [1] .
Död 1464.
Åke Axelsson (Tott). Citat ÄSF 1-3 s 276: Nämnes tidigast 1421. Var 1433 -- sannolikt som faderns ombud - hövitsman på Falkenbergs slott, vilket han 1434 försvarade mot Engelbrekts underbefälhavare Herman Berman och därefter brände. Fick under faderns livstid 1441 livstids panträtt efter dennes död till Halmstads och Årstads hd, som legat under Falkenberg. Denna panträtt bekräftades och utsträktes till hans hustru. Förvaltade pantlänet Varbergs län under sex år efter faderns död på helsyskonens vägnar jämte halvbrodern Ivar på dennes helsyskons vägnar. Innehade sedan Varberg ensam och fick det jämte Faurås, Himle, Viske och Fjäre hd som pantlån på livstid 1464 men miste det mellan 1.2 och 8.5 1467 pantlånet Halmstads och Årstads hd med staden Falkenberg och 1473 Varbergs län, vilka han med panträtt innehade vid sin död. Var danskt riksråd 1448 och ännu 1476. Blev riddare mellan 3.6 1449 och 13.5 1450, alltså troligen vid Kristian I:s kröning 28.10 1449. Hans sätesgård var Hjuleberg i Abilds sn. Årstads hd i Halland. Ägde gårdar i Faurås, Fjäre, Halmstads, Himle, Höks, Tönnersjö, Viske och Årstads hd i Halland, i Barne, Gudhems, Gäsene, Kinds, Kinne, Kinnefjärdings, Kåkinds, Kållands, Marks, Skånings, Vadsbo, Vartofta och Vilske hd i Västergötland, i Sundals hd i Dalsland, i Värmland, i Allbo, Tveta, Norra Vedbo och Vista hd i Småland samt i Färs hd i Skåne samt i Köpenhamn. Levde sannolikt ännu 3.5 1477 men var död 7.8.1477 och sannolikt redan 2.7. 1477. Vapen: kvadrerad sköld.

Tott, Åke Axelsson, 1405-1477, danskt riksråd, bror till Erik Axelsson Tott och Ivar Axelsson Tott. Han övertog 1446 efter sin far Varbergs län (som tillhörde Danmark) och förvärvade i Sverige ett stort godskomplex. Av en jordebok framgår att han byggde upp ett personligt godsimperium bestående av 233 egendomar i Halland, Västergötland, Värmland och Småland. Dessutom kontrollerade han exporten över de halländska hamnarna. Han var 1467-1472 berövad Varbergs län och vistades i Sverige. Totts dotter Ingeborg var gift med Sten Sture d.ä.
Riddare, danskt riksråd
Född [1] .
Död 1477-07-02.

Kettil Axelsson (Tott). Riddare
Född [1] .
Död 1454.
.
Erik Axelsson (Tott). Riddare, svenskt riksråd, riksföreståndare
Född [1] .
Död 1481.
Ivar Axelsson (Tott). Citat ÄSF I-3 s 291: Uppgavs 1477 vara 50 år, vilket dock bör tolkas som han ännu ej fyllt 60 år. Nämnes första gången 3.8 1442. Blev därefter men före 5.2 1444 riddare, alltså troligen vid konung Kristofers danska kröning 1.1 1443, då 72 riddare dubbades. Blev danskt riksråd senast 1451, vilket han var ännu 1466. Förvaltade å syskonens vägnar under sex år efter faders död tillsammans med halvbrodern Åke Axelsson Varbergs län. Kan från 1465 beläggas som hövitsman på Visborg på Gotland. Skrev 22.3 1467 uppsägelsebrev till konung Kristian, som därefter från honom beslagtog Sölvesborg, Vä samt Gärds och Villands hd i Skåne. Blev svenskt riksråd senast 1470. Innehade i Sverige Stegeborgs län i Östergötland från 1467, Åkerbo hd i Östergötland åtminstone från 1477 och Åsunda hd i Uppland med staden Enköping åtminstone från 1481 samt från brodern Eriks död till sommaren 1483 jämte brodern Laurens Viborgs, Nyslotts och Tavastehus län, efter brodern Laurens död 1483 Raseborgs län tillsammans med dennes änka och från sommaren 1483 Borgholms län. Måste 1487 upplåta sina svenska län till Sten Sture och Gotland till konung Hans men återfick Gärds hd. Skrev sig 5.2 och 1.8 1444 till Knabstrup på Själland, som han fått med sin första hustru 1447--1466 till det fäderneärvda Härlöv i Åsums sn, Gärds hd i Skåne, och 1458--1477 till Lillö i samma sn. Förvaltade under sitt kusinbarn Nils Klassons minderårighet Ellinge i V. Sallerups sn, Harjakers hd i Skåne. Ägde jord i Norunda hd i Uppland, i Aska, Bobergs, Kinda, Vifolka, Ydre och Åkerbo hd i Östergötland, i Norra Vedbo, Sevede och Tjsts hd i Småland, i Gudhems och Vadsbo hd i Västergötland, i Färs, Gärds, Göinge, Ingelstads och Villands hd i Skåne och i Köpenhamn. Vapen: kvadrerad sköld.

Noteringar Tott, Ivar Axelsson, c:a 1420-87, svenskt och danskt riksråd, halvbror till Åke Axelsson Tott, bror till Erik Axelsson Tott. Som storgodsägare i de skånska landskapen behärskade han de viktiga vägarna till Småland. Han hade sitt huvudsäte på godset Härlöv i nordöstra Skåne, varifrån han kontrollerade förläningarna Villards och Gärds härader med städerna Vä och Sölvesborg. Han blev 1464 också länsherre på Gotland. Ivar Totts äktenskap med Magdalena, en dotter till Karl Knutsson kunde ingås först efter att påven beviljat dispens (de var besläktade i tredje led). Släktalliansen ledde till att denne för tredje gången valdes till kung 1467, och Ivar Tott blev ett slags tronföljare. Han understödde dock från 1470 en tid Sten Sture d.ä:s riksföreståndarskap. Karl Knutsson seglade 1440 till Öland och intog Borgholms fästning, som han sedan höll i pant för stora belopp årligen. Ivar Axelsson Tott, som var svärson till Karl Knutsson, blev befälhavare på borgen 1472 och bodde på borgen med sin familj till 1487, då Sten Sture d. ä. försökte avsätta honom. Ivar flydde då på natten från Borgholm och lyckades ta sig till Gotland. Han bröt 1487 definitivt med Sten Sture och överlämnade Gotland, som var ett danskt län, till kung Hans av Danmark. Genom kaparverksamhet bedriven från Gotland och genom innehav av de finländska länen (efter Erik Axelsson Tott) fick han en stark position i Östersjön. Han dog senare samma år på sin borg Lillö (utanför det nuvarande Kristianstad). (Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson och Bonniers stora lexikon) Källor 1) Den svenska historien, del 3 2) Dick Harrison - Karl Knutsson
Riddare, först danskt, sedan svenskt riksråd
Född [1] .
Död 1487-10-01.

Philippus Axelsson (Tott). Riddare, danskt riksråd
Född [1] .
Död 1464.
Laurens Axelsson (Tott). Riddare, danskt riksråd, svenskt riksråd
Född [1] .
Död 1483.

Källor

  1. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister   

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.