Ansedel Birger Magnusson (Birger jarl) (Folkungaätten)

1210?-1266

Noteringar Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248- 1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid. Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning. Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251. Ett avgörande slag stod vod Herrevadsbro, strax väster om Västerås. Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus. Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck. Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren. Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo. Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum. Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein. Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA- analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild. Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium. 1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.

Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås": DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav. I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem. DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med. När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA- analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275). 2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande. Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka. Källor 1) Västergötlands museum - Birger Magnusson, den siste jarlen 2) Maja Hagerman - Spåren av kungens män 3) Nationalencyklopedin (NE) Birger jarl Magnusson 1210-1266 - konsolhuvud i Varnhems kyrka. Copyright: Engstrand & Andersson 2009.
Jarl i Sverige 1248-1266.
Född omkring 1210 i Bjälbo (E). [1]
Död 1266-10-21.

Birger   Magnusson (Birger jarl) (Folkungaätten) 1210?-1266

Birger   Magnusson (Birger jarl) (Folkungaätten) 1210?-1266

Birger Magnusson (Birger jarl) (Folkungaätten).
Född omkring 1210 i Bjälbo (E). [1]
Död 1266-10-21.
Jarl i Sverige 1248-1266.

f Magnus Minnesköld Bengtsson (Folkungaätten).
Född omkring 1150. [1]
Död 1210-07-15.
Storman.


ff Bengt "Snivil" Folkesson.
Född. [1]
Död 1175.
Riddare.


fff Folke "den tjocke" Ingevaldson.
Född 1100. [1]

Jarl i Östergötland, anfader till folkungaätten.


ffm Ingegerd (Inger) av Danmark (Knudsdotter).
Född 1085. [1]

Prinsessa ?.


fm Sigrid Lakman.
Född. [1]


 
 

m Ingrid Ylva Sunesdotter.
Född. [1]
Död omkring 1251 i Bjälbo (E).


mf Sune Sijk (Sverkersson).
Född omkring 1148. [1]
Död omkring 1220.
Hertig.


mff Sverker I dä (den gamle Kolsson).
Född omkring 1100. [1]
Död 1156-12-25 i Alvastra, Västra Tollstad (E).
Kung i Sverige ca 1130-1156.


mfm Ulvhild Håkansdotter.
Född 1095. [1]
Död 1148 i Alvastra, Västra Tollstad (E).
Drottning i Sverige 1116-1125 och 1134-1148.

   
 


Levnadsbeskrivning

Noteringar Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248- 1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid. Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning. Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251. Ett avgörande slag stod vod Herrevadsbro, strax väster om Västerås. Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus. Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck. Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren. Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo. Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum. Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein. Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA- analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild. Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium. 1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.

Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås": DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav. I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem. DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med. När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA- analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275). 2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande. Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka. Källor 1) Västergötlands museum - Birger Magnusson, den siste jarlen 2) Maja Hagerman - Spåren av kungens män 3) Nationalencyklopedin (NE) Birger jarl Magnusson 1210-1266 - konsolhuvud i Varnhems kyrka. Copyright: Engstrand & Andersson 2009.
Jarl i Sverige 1248-1266.
Född omkring 1210 i Bjälbo (E). [1]
Död 1266-10-21.


Gifte och barn



Gift .

Gregers Birgersson (Folkungaättens oäkta gren). Citat ÄSF I-1 s 42: Tillbytte sig 1272 Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland mot Baldastad i Närke. Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans sn i Håbo hd i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat med gods i Vaksala hd i Uppland. Dog 1276. Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Om det var hans dödsdag, visar DS, nr 618, att annalernas årtal är felaktigt. Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriteterna i Uppsala. Sigill: en tre ggr styckad sköld.

Noteringar Greger var utomäktenskaplig son till Birger jarl. Han blev anfader till en framträdande frälseätt. Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
Dominus, riddare.
Född. [2]
Död 1276.


Gift omkring 1235 [1] Ingeborg Eriksdotter (Erikska ätten). Noteringar Ingeborg, död 1254, svensk prinsessa, dotter till kung Erik Knutsson. Ingeborg blev c:a 1235 gift med Birger Jarl och mor till bl.a. kungarna Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås, vilkas arvsanspråk till tronen grundades på kunglig härstamning genom modern. I äktenskapet föddes fyra söner och tre döttrar. Källor 1) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden 2) Västergötlands museum - Birger Magnusson, den siste jarlen 3) Nationalencyklopedin (NE)
Prinsessa.
Född omkring 1212. [1]
Död 1254-06-17 i Varnhems kyrka, Varnhem (R).

Kristina Birgersdotter (Folkungaätten). Noteringar Kristina Birgersdotters testamente från 1285 finns bevarat. Som beseglare av moderns testamente finns två döttrar från ett tidigt äktenskap - Margareta och Helena Kristinadotter. (Källa: Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare) Källor 1) Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare
Född 1245. [1]




Källor

  1. CD- Historiska-personer.nu-Christer Engstrand
  2. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Johan Larssons anor Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.