Ansedel Knut Eriksson (Erikska ätten)

Erik_X Knutsson (Erikska ätten). Noteringar Erik Knutsson död 1216, svensk kung 1208-1216, son till kung Knut Eriksson, Erik den heliges sonson. Efter faderns död uppfostrades Erik Knutsson och hans bröder sannolikt av kung Sverker d.y. men deltog ändå 1205 i en upprorsrörelse mot kungen. Upproret krossades i slaget vid Älgarås i Västergötland där Erik Knutssons bröder stupade. Erik Knutsson flydde till Norge men återkom efter ett par år och vann kronan genom att den 31 januari 1208 besegra Sverker vid Lena i Västergötland. År 1210 försökte Sverker återerövra makten men stupade vid Gestilren. Slaget vid Gestilren medförde att Erik Knutsson kom till makten en kort tid därefter. Erik gjorde dock rättrogna folkungar besvikna genom att låta sig krönas enligt påvens sätt och inte vid Mora stenar. Det är känt att han krönts i gamla Uppsala "invid S:t Eriks ben". Han var den förste svenske kung som kröntes; han genomgick ceremonin i november 1210. Han smordes med "helig" olja av ärkebiskop Valerius i närvaro av alla suffraganer och många av rikets stormän i Gamla Uppsala kyrka, dåvarande domkyrkan. Och då inte bara på huvudet, utan här och var på bröstet, armar och händer enligt gammaltestamentlig sed. Dessutom svor han sin kungaed. Om Erik Knutssons regering är föga känt men uppenbart är att han vann stöd från såväl Danmark som kyrkan. Med en flotta på över 1000 fartyg drog kung Valdemar av Danmark i krig mot Estland och i ett sjöslag segrade Valdemar och befäste därigenom sin makt över Östersjöområdet. Detta skapade oro i Sverige eftersom danskarna nu behärskade alla inloppen till Östersjön, som därmed var ett danskt innanhav. I anfallet mot Estland deltog ca 60000 danskar. Erik var gift med Rikissa, dotter till Valdemar den store av Danmark. Erik Knutsson dog av "tvinsot" på Näs borg, Visingsö, och är begravd i Varnhems klosterkyrka. Han var postum far till Erik Eriksson. Hans liv blev ganska kort och han efterträddes av sin rival Johan Sverkersson. Platsen Gestilren Platsen, som länge alltså var okänd, kunde för bara några år sedan av Lars Otto Berg spåras till nuvarande Gästre by i sydvästra Uppland, alldeles nära Sparrsätra, där ett annat berömt folkungaslag stod en generation senare. Gästre, eller möjligen en del av byn, skrivs ännu på 1600 -talet Gestilren, och det är knappast någon tvekan om att det här verkligen är platsen för slaget. På 1600-talet fanns här ännu en plats som kallades "Sverkers backe", och som skulle peka ut den plats där kung Sverker stupat (eller i folktron snarare kanske begravts). Lokaliseringen har också fått stöd av flera forskare, och den har stor princi)iell betydelse. Därmed finns nämligen ett bevis för att maktkampen nu flyttar ifrån Västergötland och upp till Mälardalen. Om de tidigare bataljerna utkämpats mycket i gränsområdena med danskarna, så tycks nu framgent kampen ske inom landet. Det handlar uppenbart mycket om att slutgiltigt inlemma Svitjod i projektet Sverige. Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel 2) Maja Hagerman - Spåren av kungens män
Kung i Sverige 1208-1216
Född omkring 1180 [1] .
Död 1216-04-10 i Visingsö (F).