Ansedel Karl_VII Sverkersson (Sverkerska ätten)

1135-1167

Noteringar Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167. Han är den första kände av våra kungar som bar titeln »svears och götars konung«. Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom. Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164. År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker. Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö. Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen. Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige. Källor 1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år 2) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden 3) Maja Hagerman - Spåren av kungens män
Kung i Sverige 1161-1167
Född 1135 [1] .
Död 1167-04-12 i Visingsö (F).

Karl_VII Sverkersson (Sverkerska ätten)
Född 1135 [1] .
Död 1167-04-12 i Visingsö (F).
Kung i Sverige 1161-1167

F Sverker_I dä (den gamle Kolsson) av Sverige.
Född omkring 1100 [1] .
Död 1156-12-25 i Alvastra, Västra Tollstad (E).
Kung i Sverige ca 1130-1156

M Ulvhild Håkansdotter.
Född 1095 [1] .
Död 1148 i Alvastra, Västra Tollstad (E).
Drottning i Sverige 1116-1125 och 1134-1148

Relationer och barn

Gift 1164 [1] .
Kristina Stigsdotter (Hvide). Noteringar Kristina Stigsdotter var systerdotter till Valdemar I av Danmark och härstammade därmed från Inge d ä. Hon kom från den danska Hvideätten. Sonen Sverker d.y. efterträdde Knut Eriksson på tronen. När maken Karl mördats på Visingsö 1167 flydde Kristina med sin treårige son, Sverker, till Danmark. Källor 1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
Drottning i Sverige 1163-1167
Född [1] .
Död 1167.

Sverker_II d.y. (Unge) Karlsson (Sverkerska ätten). Noteringar Sverker d.y. Karlsson, död 1210, kung i Sverige 1196-1208, son till Karl Sverkersson. Efter fadern, Karl Sverkerssons död 1167 på Visingsö, fördes Sverker till Danmark, där han växte upp. Han gifte sig i Danmark med den danska stormannadottern Benedikta Ebbesdotter. Efter Knut Erikssons död erkändes Sverker 1196 som kung i Sverige. Han förde som kung en kyrkovänlig politik och utfärdade år 1200 den svenska kyrkans tidigast kända donations- och privilegiebrev till Uppsala domkyrka. Efter att Sverker upphöjt sin nyfödde son Johan till jarl blossade fejden med den erikska ätten åter upp 1204 och året därpå segrade Sverker i ett slag vid Älgarås i Västergötland. Tre av Knuts söner dödades, men en fjärde, Erik, kom undan. Ett år senare, 1206, svängde krigslyckan igen och Sverker flydde till Danmark. Sverker besegrades den 31 januari 1208 i slaget vid Lena (nuvarande Kungslena) av medlemmar av den Erikska ätten; när han i juli 1210 sökte återvinna kronan stupade han vid Gestilren. Platsen Gestilren Platsen, som länge alltså var okänd, kunde för bara några år sedan av Lars Otto Berg spåras till nuvarande Gästre by i sydvästra Uppland, alldeles nära Sparrsätra, där ett annat berömt folkungaslag stod en generation senare. Gästre, eller möjligen en del av byn, skrivs ännu på 1600 -talet Gestilren, och det är knappast någon tvekan om att det här verkligen är platsen för slaget. På 1600-talet fanns här ännu en plats som kallades "Sverkers backe", och som skulle peka ut den plats där kung Sverker stupat (eller i folktron snarare kanske begravts). Lokaliseringen har också fått stöd av flera forskare, och den har stor princi)iell betydelse. Därmed finns nämligen ett bevis för att maktkampen nu flyttar ifrån Västergötland och upp till Mälardalen. Om de tidigare bataljerna utkämpats mycket i gränsområdena med danskarna, så tycks nu framgent kampen ske inom landet. Det handlar uppenbart mycket om att slutgiltigt inlemma Svitjod i projektet Sverige. Källor 1) Maja Hagerman - Spåren av kungens män 2) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
Kung i Sverige 1196-1208
Född omkring 1164 [1] .
Död 1210.

Källor

Historiska-personer.nu-Christer Engstrand

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.