|
Noteringar
Rikissa, drottning i Sverige, dotter till Boleslav III av Polen.
Rikissa gifte sig på 1140-talet med den svenske kungen Sverker d. ä., efter att tidigare ha varit gift
med först en dansk, senare en rysk prins, Volodar.
Volodar kom från Novgorodsläkten, som i flera generationer varit knuten till de nordiska
kungasläkterna, men sökte också anknytning till Rikissas polska släkt. Den blivande danska
drottningen Sofia var dotter i äktenskapet med Volodar.
Rikissas tredje giftemål med Sverker hade också politiska motov: kung Sverker ville förmodligen
"överta" de anhängare, som hade stött Magnus, när han var herre i Västergötland. Rikissa, å sin
sida, hoppades förmodligen att hennes son, Knut, skulle få stöd. Han var också i Sverige för att få
hjälp i sin roll som dansk tronkrävare.
Sverker och Rikissa hade sonen Boleslav, som efter sin far fick i arv gods, som i sin tur gick vidare i
arv till hans halvsyster Sofia och därmed kom till den danska kungasläkten.
Rikissa överlevde tre män och var mor till två kungar, vars öden i båda fallen slutade olyckligt.
Källor
1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
2) Dick Harrison - Gud vill det - Nordiska korsfarare under medeltiden
Drottning i Sverige 1140-1156 Född omkring 1106 i Polen [1] . Död 1160. |
|
Rikissa (Swentoslawa) av Polen (Boleslavdotter)
Född omkring 1106 i Polen [1] . Död 1160. Drottning i Sverige 1140-1156 |
F
Boleslav_III av Polen.
Född 1085 [1] . Död 1138. Hertig i Polen | ||
|
M
Salome av Berg.
Född omkring 1090 [2] . Död 1144. | |||
|
Gift
1128
i Danmark (DK)
[1] .
Magnus Nilsson. Född omkring 1107 [1] . Död 1134-06-04 [1] . Kung i Västergötland och Svealand ca 1125-1130 [1] . |
|
Gift
1135
[1] .
Vladimir av Minsk (Gljebovitj). Noteringar Vladimir av Minsk / Novgorod Källor 1) The Reventlow Genealogical Database Furste i Minsk Född omkring 1110 i Ryssland [1] . Död omkring 1144 i Ryssland. |
|
Gift
omkring 1148
[1] .
Sverker_I dä (den gamle Kolsson) av Sverige. Notiser Sverker d. ä. "den gamle" Kolsson, död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgötarna och fem år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134. Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark. Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem. Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen". Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne. Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige). Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.
Källor
1) Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
2) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
|
Källor
Birgits morfars anor
Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.