Ansedel Astrid Nialsdotter

-1066?

Född [1] .
Död omkring 1066.

Astrid Nialsdotter
Född [1] .
Död omkring 1066.
F Nial Finnson av Norge.
Född [1] .
Död omkring 1011.

   
 
FM Gunhild Halvdansdatter.
Född 920 [1] .
Död 965.

 

FMM Ingeborg Haraldsdatter.
Född omkring 896 [1] .


     
 
   
 

Relationer och barn

Gift.
Ragnvald "den gamle" Ulfsson (Stenkilsätten). Noteringar Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung. Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen. Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen. Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet. Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget. Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde. När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga. I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle. Källor 1) Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor
Jarl i Västergötland
Född 948 [1] .
Stenkil Ragnvaldsson (Stenkilsätten). Noteringar Stenkil, född ca 1028, död ca 1066, kung av Sverige som regerade på 1060-talet. Stenkil föddes i Gårdarike (nuvarande del av Ryssland) där hans far var jarl över Aldejuborg. När fadern dog flyttade Stenkil med sin mamma till Sverige där hon gifte om sig med den svenske kungen Edmund den gamle. Stenkil efterträdde Emund den gamle. Han gynnade kristendomen under 1060-talets hedniska reaktion och medverkade troligen till upprättandet av ett biskopssäte i Sigtuna. Stenkil dog helt plötsligt i en hetsig feber år 1066. Enligt Hervararsagan dog Stenkil sotdöden i Svitjod, samma år som Harald Hårdråde stupade vid Stamford Bridge i England, 1066. Stenkil tog initiativ till att domkyrkan-Sankt Pers domkyrka-uppfördes i Sigtuna. Det är också troligt att denna kyrka under viss tid fungerade som ärkestiftets domkyrka. I Uppsala fanns ett hednatempel som biskoparna i Lund och Skara ville bränna ner, men detta hindrades av Stenkil. Stenkil var en god men försiktig kristen och kände sig mest som västgöte hela sitt liv. Storvuxen, fet och tung och en stor dryckesman. Han skall ha varit en skicklig bågskytt och hans "skottmärken" visades ännu länge på hans hemort Levene i Västergötland, där han också ligger begravd i den s.k. Kungskullen. Han var stamfar för Stenkilska ätten. Om Stenkilska ätten Stenkilska ätten, kungaätt som regerade i Sverige ca 1060 - ca 1125. Till ätten hörde förutom stamfadern Stenkil hans söner Halsten och Inge d.ä. och Halstens söner Filip och Inge d.y. Inge d.ä:s dotter Katarina var gift med danske kungaättlingen Björn Järnsida och svärmor till den svenske kungen Erik den helige, dottern Margareta Fredkulla var maka till den danske kungen Nils och mor till den svenske tronpretendenten Magnus Nilsson. En tredje dotter, Kristina, gifte sig med den ryske fursten Msrislav av Novgorod. Fotnot: I de flesta uppslagsböcker framgår att hustrun till Stenkil, Maria, var Emund den gamles dotter. Men närmare forskning och kontakt med personer som specialstuderat just Stenkilsätten (Sören Lindhe, Linköping) ifrågasätter detta. Sören Lindhe går på uteslutningsprincipen och hävdar att hade Maria varit Edmund den gamles dotter skulle Stenkil gift sig med sin halvsyster. Därför anser Sören att det bör vara Edmunds bror Jakob som är far till Maria (Anudsdotter). I detta sammanhang anges därför detta troligare släktförförhållande. Källor 1) Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor 2) Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid 3) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
Kung i Sverige 1060-1066
Född 1028 i Ryssland [1] .
Död 1066.

Källor

  1. Historiska-personer.nu-Christer Engstrand
Personregister    Efternamnsregister   

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.