|
Född
[1] .
Död före 1464. |
|
Margareta Pavelsdotter (Laxmand)
Född [1] . Död före 1464. | |||
|
Gift
[1] .
Ivar Axelsson (Tott). Citat ÄSF I-3 s 291: Uppgavs 1477 vara 50 år, vilket dock bör tolkas som han ännu ej fyllt 60 år. Nämnes första gången 3.8 1442. Blev därefter men före 5.2 1444 riddare, alltså troligen vid konung Kristofers danska kröning 1.1 1443, då 72 riddare dubbades. Blev danskt riksråd senast 1451, vilket han var ännu 1466. Förvaltade å syskonens vägnar under sex år efter faders död tillsammans med halvbrodern Åke Axelsson Varbergs län. Kan från 1465 beläggas som hövitsman på Visborg på Gotland. Skrev 22.3 1467 uppsägelsebrev till konung Kristian, som därefter från honom beslagtog Sölvesborg, Vä samt Gärds och Villands hd i Skåne. Blev svenskt riksråd senast 1470. Innehade i Sverige Stegeborgs län i Östergötland från 1467, Åkerbo hd i Östergötland åtminstone från 1477 och Åsunda hd i Uppland med staden Enköping åtminstone från 1481 samt från brodern Eriks död till sommaren 1483 jämte brodern Laurens Viborgs, Nyslotts och Tavastehus län, efter brodern Laurens död 1483 Raseborgs län tillsammans med dennes änka och från sommaren 1483 Borgholms län. Måste 1487 upplåta sina svenska län till Sten Sture och Gotland till konung Hans men återfick Gärds hd. Skrev sig 5.2 och 1.8 1444 till Knabstrup på Själland, som han fått med sin första hustru 1447--1466 till det fäderneärvda Härlöv i Åsums sn, Gärds hd i Skåne, och 1458--1477 till Lillö i samma sn. Förvaltade under sitt kusinbarn Nils Klassons minderårighet Ellinge i V. Sallerups sn, Harjakers hd i Skåne. Ägde jord i Norunda hd i Uppland, i Aska, Bobergs, Kinda, Vifolka, Ydre och Åkerbo hd i Östergötland, i Norra Vedbo, Sevede och Tjsts hd i Småland, i Gudhems och Vadsbo hd i Västergötland, i Färs, Gärds, Göinge, Ingelstads och Villands hd i Skåne och i Köpenhamn. Vapen: kvadrerad sköld.
Noteringar
Tott, Ivar Axelsson, c:a 1420-87, svenskt och danskt riksråd, halvbror till Åke Axelsson Tott, bror
till Erik Axelsson Tott.
Som storgodsägare i de skånska landskapen behärskade han de viktiga vägarna till Småland. Han
hade sitt huvudsäte på godset Härlöv i nordöstra Skåne, varifrån han kontrollerade förläningarna
Villards och Gärds härader med städerna Vä och Sölvesborg. Han blev 1464 också länsherre på
Gotland.
Ivar Totts äktenskap med Magdalena, en dotter till Karl Knutsson kunde ingås först efter att påven
beviljat dispens (de var besläktade i tredje led). Släktalliansen ledde till att denne för tredje gången
valdes till kung 1467, och Ivar Tott blev ett slags tronföljare. Han understödde dock från 1470 en
tid Sten Sture d.ä:s riksföreståndarskap.
Karl Knutsson seglade 1440 till Öland och intog Borgholms fästning, som han sedan höll i pant för
stora belopp årligen. Ivar Axelsson Tott, som var svärson till Karl Knutsson, blev befälhavare på
borgen 1472 och bodde på borgen med sin familj till 1487, då Sten Sture d. ä. försökte avsätta
honom. Ivar flydde då på natten från Borgholm och lyckades ta sig till Gotland.
Han bröt 1487 definitivt med Sten Sture och överlämnade Gotland, som var ett danskt län, till
kung Hans av Danmark. Genom kaparverksamhet bedriven från Gotland och genom innehav av
de finländska länen (efter Erik Axelsson Tott) fick han en stark position i Östersjön.
Han dog senare samma år på sin borg Lillö (utanför det nuvarande Kristianstad).
(Källa: Dick Harrison: Karl Knutsson och Bonniers stora lexikon)
Källor
1) Den svenska historien, del 3
2) Dick Harrison - Karl Knutsson
|
Källor
Birgits morfars anor
Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.