Ansedel Karl "den döve" Bengtsson (Folkungaätten)

1165?-1220

Noteringar Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende"). Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket. Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled. Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige. Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat. Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstampav brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson. Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson. Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson
Jarl
Född omkring 1165 [1] .
Död 1220-08-08 i Estland.

Karl "den döve" Bengtsson (Folkungaätten)
Född omkring 1165 [1] .
Död 1220-08-08 i Estland.
Jarl

F Bengt "snivil" Folkesson (Folkungaätten).
Född [1] .
Död 1175.
Riddare

FF Folke "den tjocke" Ingevaldson.
Född 1100 [1] .

Jarl i Östergötland, anfader till folkungaätten

FM Ingegerd (Inger*) av Danmark (Knudsdotter).
Född 1085 [1] .

Prinsessa ?

FMF Knut_IV "den helige" av Danmark (Svendssen).
Född omkring 1043 [1] .
Död 1086-07-10 i Odense, Danmark (DK).
Kung i Danmark 1080-1086, helgonförklarad 1101

FMM Edla (Adéle) av Flandern.
Född 1065 [1] .
Död 1115.

Relationer och barn

Ulf "Fase" Karlsson (Folkungaätten). Noteringar Den jarl som dominerade svensk rikspolitik på 1220-, 1230 och 1240-talen hette egentligen UIf Karlsson. Han var son till jarl Karl döve, som stupade i strid mot esterna vid Leal år 1220. Men det är som ”Ulf Fase” jarlen har gått till historien. Ingen forskare vet exakt vad ordet ”fase” (eller ”fasi,” som det står i dåtidens källor) betyder. Den vanligaste tolkningen ger dock vid handen att det skall uttydas som ”den fasansfulle” eller ”den förskräcklige”. Ulf Fase var troligen gift med Folke jarls dotter. Överhuvudtaget är Ulf Fase något av en gåta. Det saknas förklaring till hur han lyckades klamra sig fast vid makten så länge, trots att landet härjades av tronsstrider mellan kungarna Erik Eriksson och Knut långe samt andra stormän. Det är inte heller känt hur hans långa ämbetsperiod slutade, om han störtades av kung Erik och Birger Magnusson (Birger jarl), eller om han dog en fredlig död 1248. Däremot är det känt att hans son Karl Ulfsson under 1250-talet valde att lämna Sverige och söka sig till de tyska korsriddarna i Baltikum. Han slutade vid deras sida mot litauerna i slaget vid Durben den 13 juli 1260. Karls död tolkades som en kristen martyrdöd och avsatte talrika spår i de historiska källorna, medan omständigheterna vid Ulf Fases eget frånfälle är och förblir oklara. Det framstod allt tydligare under 1230-talets början att makten nu låg hos den starke jarlen Ulf Fase. Han verkade också, i likhet med sin kusin lagman Eskil, ha stött folkungarnas idéer. Att kungaskiftet 1234 gick enkelt och smidigt berodde nog på att Ulf Fase var dirigenten. Påveanhängarna var dock allt annat än nöjda. Under 1230-talet kom en ny medlem i rådet från samma släkt som lagman Eskil och Ulf Fase. Det var Eskils halvbror Birger Magnusson och han ställde sig på den internationella kyrkans sida. Förutom släktingar på folkungasidan hade han två helbröder som var eller skulle bli biskopar. Men hans kusin Ulf Fase behöll jarlamakten. (Källa: bl.a. Mats Lejdeby - Kampen om bygdemakten) Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel
Sveriges jarl 1229-1248
Född [1] .
Död omkring 1248.

Källor

Historiska-personer.nu-Christer Engstrand

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.