Noteringar
Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som
ägare till gården Bjälbo, belägen i Göstrings härad, Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo,
vilken tillkom under 1100-talets senare del
Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När
han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till
Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.
Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.
Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt en teori är att namnet syftar på ordet ”minni”
(minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga
att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid
binamnet får betydelsen ”mindre sköld”.
(Källa: Dick Harrison)
Platsen Gestilren
Platsen, som länge alltså var okänd, kunde för bara några år sedan av Lars Otto Berg spåras till
nuvarande Gästre by i sydvästra Uppland, alldeles nära Sparrsätra, där ett annat berömt
folkungaslag stod en generation senare. Gästre, eller möjligen en del av byn, skrivs ännu på 1600
-talet Gestilren, och det är knappast någon tvekan om att det här verkligen är platsen för slaget.
På 1600-talet fanns här ännu en plats som kallades "Sverkers backe", och som skulle peka ut den
plats där kung Sverker stupat (eller i folktron snarare kanske begravts).
Lokaliseringen har också fått stöd av flera forskare, och den har stor princi)iell betydelse. Därmed
finns nämligen ett bevis för att maktkampen nu flyttar ifrån Västergötland och upp till Mälardalen.
Om de tidigare bataljerna utkämpats mycket i gränsområdena med danskarna, så tycks nu
framgent kampen ske inom landet. Det handlar uppenbart mycket om att slutgiltigt inlemma
Svitjod i projektet Sverige.
Källor
1) Västgötalagens lagmanslängd
2) Henrik och Fredrik Lindström - Svitjods undergång
Storman Född omkring 1150 [1] . Död 1210-07-15. |
Magnus "minnesköld" Bengtsson (Folkungaätten)
Född omkring 1150 [1] . Död 1210-07-15. Storman |
F
Bengt "snivil" Folkesson (Folkungaätten).
Född [1] . Död 1175. Riddare |
FF
Folke "den tjocke" Ingevaldson.
Född 1100 [1] . Jarl i Östergötland, anfader till folkungaätten | |
FM
Ingegerd (Inger*) av Danmark (Knudsdotter).
Född 1085 [1] . Prinsessa ? |
FMF Knut_IV "den helige" av Danmark (Svendssen). Född omkring 1043 [1] . Död 1086-07-10 i Odense, Danmark (DK). Kung i Danmark 1080-1086, helgonförklarad 1101 | ||
FMM Edla (Adéle) av Flandern. Född 1065 [1] . Död 1115. | |||
. |
Gift
[1] .
Ingrid Ylva Sunesdotter. Notering Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger. Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251. Om Bjälbo
Skulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess
bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan
Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga
Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från
Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och
Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.
I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far,
riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att
här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade
allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och
Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.
Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och
huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas
förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens
förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna
omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med
inte mindre än 14 gårdar.
Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av
1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig
tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor,
Ingrid Ylva, bodde i tornet.
|
Källor
Birgits morfars anor
Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.