Ansedel Margareta Eriksdotter (Krummedige)

-1451

Född [1] .
Död 1451.

Margareta Eriksdotter (Krummedige)
Född [1] .
Död 1451.
F Erik Segebodsen Krummedige.
Född 1364 i Köpenhamn, Danmark (DK) [2] .
Död 1439-09-14.
Dansk rikshovmästare, riddare, riksråd

FF Segebod Krummedige.
Född 1330 [2] .
Död 1393.


FFF Johan Krummedige.
Född omkring 1280 [2] .
Död 1351.

 
FM Sidsel Skram.
Född 1342 [2] .


 
 
M Beata von Thienen.
Född 1360 [2] .


   
 
   
 

Relationer och barn

Gift före 1423-10-14 i Köpenhamn, Danmark (DK) [3] .
Ture Stensson (Bielke af Åkerö). Citat EI s 358: till Kråkerum, som han erhöll vid arvskiftet efter fadern 1408, Rävelsta i Altuna sn (Vm.) m.m.; var riddare 1402 och riksråd 1413; lagman på Öland efter faders död 1408 och ännu 1423 25/5; hövidsman på Piksborg från omkr. 1414; död 1425 och begr. i Vadstena. Genom sitt första gifte blev han en av sin tids största jorddrottar.
Riddare, lagman
Född mellan 1370 och 1380 [4] .
Död 1425 [3] .
Benkt Turesson (Bielke af Åkerö). Född 1424 [3] .
Död 1425.
Ture Turesson (Bielke af Åkerö). Citat EI s 358: till Kråkerum och Rävelsta; f. 1425; riddare vid konung Karl Knutssons kröning 1448 29/6; riksråd senast 1450; hövidsman på Axevalla slott 1451, men underhöll härifrån, såsom anhängare av unionen, en hemlig brevväxling med danskarna, vilket upptäcktes; avsatt och fången men rymde till Danmark hösten 1452; dömdes jämte de andra förrädiska herrarna att mista liv, ära och gods 1453 15/9; återkom 1457, när Kristian I uppsteg på Sveriges tron; erhöll s.å. Kalmar län och slott i förläning samt återinträdde i rådet och utnämndes till marsk och hövidsman på Stockholms slott; nedgjorde 1463 skoningslöst den bondehär från Uppland, som reste sig till försvar för ärkebiskopen Jöns Bengtsson, sedan denne blivit av konungen fängslad, vilket förskaffade honom öknamnet "slaktaren"; försvarade 1464 med tapperhet Stockholms slott mot Karl Knutsson, men måste uppgiva det åt ärkebiskopen 1465; uppehöll sig därefter på Kalmar slott; deltog på danska sidan i slaget vid Brunkeberg 1471 10/10; uppgav Kalmar slott åt Sten Sture 1472 30/3 med förbehåll att återfå sina gods och värdigheter samt bodde sedan på Kråkerum; ånyo riksråd 1472 till sin död; lagman på Öland; död mellan 1489 1/8 och 1490 1/3 och jämte sin fru begr. i Kronobäcks johanniterkloster i närheten av Kråkerum. Han köpte 1472 av marsken Klaus Rönnow Blidingsholm i Almundsryds sn (Kron.), vilket han gav sin fru till morgongåva. Noteringar Ture Bielke var en stark anhängare av unionen och hade en framträdande roll under unionsstriderna. Under kriget 1452 var han svensk hövitsman på Axvalla slott men eftersom han hade kontakt med danskarna tvingades han fly ur landet. Han återvände 5 år senare med den segrande danske kungen och fick en rad viktiga poster bl.a som slottshövitsman i Stockholm. År 1463 besegrade han en uppländsk bondehär, vilket gav honom öknamnet "bondeslaktaren". Ture Bielke försvarade Kalmar slott mot svenskarna. Hans sätesgård var Kråkerum i östra Småland. (Källa: Elgenstierna) Källor 1) Lars-Olof Larsson - Kalmarunionens tid
Riddare, riksråd, marsk
Född 1425 [3] .
Död 1489-08-01.
Gift omkring 1426 [1] .
Cristiern Nilsson (Vasa). Citat ÄSF II-1 s 104: Nämnes tidigast 20.9 1396 och var redan då riddare, varför han kanske - liksom sin systers make Tord Bonde Röriksson - dubbats vid kung Eriks hyllning vid Mora stenar 23.7 1396. Blev mellan 1385 och 1401 häradshövding i Seminghundra hd, Uppland, vilket han var ännu 1434. Nämnes tidigast 1413 som riksråd. Blev senast 1418 den 1417 avlidne svågern Tord Bonde Körikssons efterträdare som hövitsman på Viborg, vilket han var till sin död. Blev mellan 18.10 och 26.10 1435 drots, vilket han var till sin död. Innehade även Nyköping mellan 1437-1439. Hans sätesgård var sannolikt Björnö i Frötuna sn, Frötuna och Länna skplg, Uppland, men senare Revelsta i Altuna sn, Simtuna hd, Uppland. Förutom annan jord i Frötuna och Länna skplg samt Simtuna hd innehade han jord i Bro och Vätö skplg samt i Färentuna, Hagunda, Lagunda, Lyhundra, Långhundra, Näringshundra, Olands, Seminghundra, Sjuhundra, Sollentuna, Torstuna, Trögds, Vaksala, Åsunda, Ärlingshundra och Örbyhus hd samt Stockholms norra malm, Uppland, i Norrbo, Siende och Snevringe hd, Västmanland, i Glanshammars och Hardemo samt Sundbo hd, Närke, i Hölebo, Selebo och Västerekarne, Åkers och Österrekarne hd, Södermanland, samt i Aska, Björkekinds, Bobergs, Dals och Östkinds hd, Östergötland. Som förläning innehade han 1438 Hagunda, Lagunda, Simtuna, Torstuna och Åsunda hd, Uppland, samt den närmast Björnö liggande delen av Roden, varjämte han även fick Gästrikland. Dog 29.4 1442 på Viborgs slott och begravdes 29.6 s.å. i Stockholms gråbrödrakloster. Vapen: vase. Noteringar (CD-n nordiska historiska personer) Krister Vasa, ståthållare (hövitsman) i Visborg 1417, riksdrots 1435, rikshövitsman 1436. Krister blev dubbad till riddare redan 1396. Han stod högt i gunst hos änkedrottning Margareta och än mer hos fostersonen Erik, som i över 40 år var kung över nordens tre riken. Som länsherre kunde han agera ganska självständigt, men var samtidigt ett pålitligt stöd för kung Erik både militärt och inom det svenska riksrådet. Mot Karl Knutsson Bonde drog Krister dock till slut det kortaste strået och på nyåret 1439 fängslades den gamle drotsen på sin gård Rävelsta i södra Uppland och tvangs överlämna sina slott och län till Karl Knutsson Bonde. Men han fick upprättelse av den nye unionskungen Kristofer och dog som länsherre på Viborg 1442. Krister (Cristiern) Nilsson på Björnö i Frötuna kallade den tyskbaltiske adelsmannen Henrik Scherembeke sin "om" (frände). Anmärkningsvärt är att det i Sverige ovanliga förnamnet Cristiern också förekom i släkten Scherembeke och att Vasas svårtolkade vapen i hög grad liknar Scherembeke-vapnet. Krister Nilssons son riksrådet Karl Kristersson, död 1440 blev far till Kettil Karlsson och till Erik Karlsson. Karl Kristerssons halvbror riksrådet Johan Kristersson (död 1477) på Rydboholm i Uppland var far till riksråden Krister Johansson (död något av åren 1494-97) på Örby i Uppland och Erik Johansson. (Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? m. fl.) Källor 1) Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare
Riddare, riksråd, drots
Född omkring 1365 [1] .
Död 1442-04-29 i Viborg, Ryssland [5] .
Begravd 1442-06-29 i Gråbrödraklostret, Riddarholmen (AB).
Johan Christiernsson (Vasa). Riddare, riksråd
Född 1426 [1] .
Död 1477-06-04.
Birgitta Cristiernsdotter (Vasa). Född [5] .
Död mellan 1472 och 1478.
Nils Christiernsson (Vasa). Riksråd, riddare, hövidsman
Född [5] .
Död 1464 i Västerås (U).

Källor

  1. Historiska-personer.nu-Christer Engstrand
  2. Wikipedia, den fria encyklopedin
  3. Elgenstierna, faksimil
  4. Elgenstierna, supplement
  5. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister   

Birgits morfars anor Framställd 2020-04-06 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 2019.
Startsida.