.
Folke "den tjocke" Ingevaldson.
Om folkungaätten
Folkungaätten sägs härstamma från Folke den tjocke.
Folkungaätten, medeltida stormansätt, av vilken endast ett fåtal medlemmar tillhörde folkungarnas
parti. Ätten konstuerades i efterhand av bl.a. Olaus Petri, och dit fördes medlemmar ur vitt skilda
släkter.
Ätten sägs härstamma från Folke "den tjocke", "digre", (1100-talet), vars mytiske farfar skulle ha
varit Folke Filbyter. Bland medlemmarna märks jarlen Birger Brosa (död 1202), vars son Filip
Birgersson (död 1200) blev jarl i Norge. Birger Brosa sägs också ha haft sonen Folke Jarl, ledare för
folkungapartiet, samt bröderna Karl Jarl (död 1220) och Magnus Månesköld. Den sistnämnde hade
flera framstående söner, bl.a. Birger Jarl. Dennes son Valdemar valdes till svensk kung 1250, och
genom brodern Magnus Ladulås, dennes son Birger Magnusson och sonson Magnus Eriksson
stannade tronen inom ätten till 1364.
Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar, som nu ingår i Sveriges
riksvapen.
Jarl i Östergötland, anfader till folkungaätten.
Född 1100. [1]