Ansedel Henrik Klasson Horn af Kanckas

1512-1595

Citat E III s 671: till Kanckas och Haapaniemi; f. 1512 (1513?); fasteman 1531 4/6; småsven vid Gustav Vasas hov 1534; fick i nov. 1535 (ny bekräftelse 1538 13/6) Ingeris i S:t Bertils sn och Salo bol i Ukela sn, samt 1540 hela Tenala sn med all kunglig ränta; kammarråd 1539-1542; ståthållare på Stockholms slott s.å.; erhöll uppdrag 1540 att hålla skattejämkning i Finland; häradshövding i Masku härad 1539 19/5 --1563 24/5 och ånyo 1573; på konungens uppdrag i Tyskland och Danmark 1542-1543; förseglade arvsföreningen i Västerås 1544 och konung Gustaf I:s testamente 1560; skeppshövidsman 1545; hövidsman över knektarna och i allmänhet konungens förtroendeman i militära angelägenheter i Finland 1546-1554; lagman i södra Finland 1549 22/3 --1561 24/1; befälhavare, jämte sin broson Claes Kristersson Horn, över alla krigsfolk i Finland 1554 12/12; en av överstebefälhavarne i fälttåget mot Nöteborg 1555; i onåd s.å.; befalld att verkställa skatterefning i Finland 1556 23/4; beordrad s.å. 13/6 att begiva sig till östgränsen för att bevaka rikets intressen och deltog i stilleståndsförhandlingarna i Alakylä; begav sig s.å. i dec. till Åbo; utsedd av konung Gustaf att jämte Herman Fleming bistå hertig Johan i styrelsen av Finland "såsom förnämliga trogna råd"; underhandlade 1558 med staden Revals myndigheter om stadens överlämnade i hertig Johans beskydd; amiral för den finska flottan s.å. medlem av gränsregleringskommissionen 1559; i hertigens svit på friarfärden till England 1559-1560; fick 1560 i förläning av hertig Johan Virmo skogsbygds sn och Tuohittu bol i Muuria län; överstebefallningsman i norra Finland 1560 30/2 och, jämte Joakim Bulgrin, i hela furstendömet Finland 1561 9/6; riddare s.å. 13/7, dagen efter konung Eriks intåg i Stockholm; hovmästare hos hertig Johan 1562 och i hertigens svit på bröllopsresan till Polen; lämnade hertigen i maj 1563 och var ett av huvudvittnena mot honom vid riksdagen i juni s.å. samt en av befälhavarna i den belägringshär som i aug. s.å. intog Åbo slott och tillfångatog hertigen; ämnad till överstekammarråd, men utnämndes 1563 25/9 till krigsöverste i Livland; av konung Erik stadfästad i sina besittningar s.å. 5/10; fick s.d i förläning hela Muurla län; erhöll 1564 i förläning dels domkyrkogodsen i Lode län, dels Tellista (nu Rosenthals) gods i Merjama sn, dels även Konoferhof i Fickels sn (allt i Wiek i Estland); ståthållare på Revals slott och över Livland 1565 20/1; fältherre i Livland s.å. 16/5 erhöll Masku sn i förläning 1566 3/11; överste för krigsfolket i Finland s.å. 9/9; utnämnd av konung Erik till riksråd 1566(?): ånyo ståthållare på Reval och över Livland 1567; avskedad av konung Johan 1568 och befalld att vistas på sina gods i Finland; förordnad 15708/1 att leda Finlands försvar; överstekrigsråd 1571 4/9; i slottsloven på Viborg 1572 6/8 med utvidgade fullmakter 1573 6/5; fick 1573 2/5 (jfr 28/11) konfirmation på tidigare återkallade förläningar; överstebefälhavare i Finland s.å. 6/12; sändebud till fredsunderhandlingar med Ryssland 1574 17/1; ståthållare på Reval 1574 11/7, med förnyade fullmakter 1575 30/9 och 1576 9/4; försvarade jämte sin son Carl med stor tapperhet Reval mot ryssarna under belägringen jan.--mars 1577; avsked för ålderdom; lagman i norra Finland 1577 17/7; ståthållare där s.å. 13/8; ånyo fältöverste i Finland s.å. 18/11; ställd under åtal för det misslyckade tåget mot Narva hösten 1579, men frkänd av riksrådet 1581 14/6; ståthållare på Kexholm 1582 5/4; översteståthållare över Viborg, Nyslott och Kexholm 1583; ståthållare över västra Finland i början av 1585; avsked från alla sina ämbeten 1586 13/9; död 1595 21/6. Han är stamfader för den s.k. Kanckasgrenen (flyttade från Haapaniemi till Kanckas under 1540-talet, herrar Horn av Kanckas samt friherrar och grevar Horn af Marienborg, Björneborg och Ekebyholm. Hans barn förde i vapnet mynningen av hornet till höger.
Riddare, riksråd.
Född 1512. [1]
Död 1595-06-21.
Henrik Klasson Horn af Kanckas.
Född 1512. [1]
Död 1595-06-21.
Riddare, riksråd.

f Klas Henriksson (Horn af Kanckas).
Född. [1]
Död före 1524.
Riksråd.


ff Henrik Olofsson (Horn af Kanckas).
Född. [2]
Död efter 1448.
Ståthållare på Åbo slott.


fff Olof Mattsson (Horn af Kanckas).
Född. [1]
Död mellan 1415-06-25 och 1438.


ffm Katarina N N.
Född. [1]
Död efter 1390.


fm N N Klasdotter (Djäkn, Lydekasönernas ätt).
Född. [3]



fmf Klas Lydekason (Djäkn, Lydekasönernas ätt).
Född. [3]
Död efter 1435-01-22.


fmm Kristina Jönsdotter (Garp).
Född. [3]



m Kristina Jakobsdotter.
Född. [1]
Död efter 1530.

   
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Citat E III s 671: till Kanckas och Haapaniemi; f. 1512 (1513?); fasteman 1531 4/6; småsven vid Gustav Vasas hov 1534; fick i nov. 1535 (ny bekräftelse 1538 13/6) Ingeris i S:t Bertils sn och Salo bol i Ukela sn, samt 1540 hela Tenala sn med all kunglig ränta; kammarråd 1539-1542; ståthållare på Stockholms slott s.å.; erhöll uppdrag 1540 att hålla skattejämkning i Finland; häradshövding i Masku härad 1539 19/5 --1563 24/5 och ånyo 1573; på konungens uppdrag i Tyskland och Danmark 1542-1543; förseglade arvsföreningen i Västerås 1544 och konung Gustaf I:s testamente 1560; skeppshövidsman 1545; hövidsman över knektarna och i allmänhet konungens förtroendeman i militära angelägenheter i Finland 1546-1554; lagman i södra Finland 1549 22/3 --1561 24/1; befälhavare, jämte sin broson Claes Kristersson Horn, över alla krigsfolk i Finland 1554 12/12; en av överstebefälhavarne i fälttåget mot Nöteborg 1555; i onåd s.å.; befalld att verkställa skatterefning i Finland 1556 23/4; beordrad s.å. 13/6 att begiva sig till östgränsen för att bevaka rikets intressen och deltog i stilleståndsförhandlingarna i Alakylä; begav sig s.å. i dec. till Åbo; utsedd av konung Gustaf att jämte Herman Fleming bistå hertig Johan i styrelsen av Finland "såsom förnämliga trogna råd"; underhandlade 1558 med staden Revals myndigheter om stadens överlämnade i hertig Johans beskydd; amiral för den finska flottan s.å. medlem av gränsregleringskommissionen 1559; i hertigens svit på friarfärden till England 1559-1560; fick 1560 i förläning av hertig Johan Virmo skogsbygds sn och Tuohittu bol i Muuria län; överstebefallningsman i norra Finland 1560 30/2 och, jämte Joakim Bulgrin, i hela furstendömet Finland 1561 9/6; riddare s.å. 13/7, dagen efter konung Eriks intåg i Stockholm; hovmästare hos hertig Johan 1562 och i hertigens svit på bröllopsresan till Polen; lämnade hertigen i maj 1563 och var ett av huvudvittnena mot honom vid riksdagen i juni s.å. samt en av befälhavarna i den belägringshär som i aug. s.å. intog Åbo slott och tillfångatog hertigen; ämnad till överstekammarråd, men utnämndes 1563 25/9 till krigsöverste i Livland; av konung Erik stadfästad i sina besittningar s.å. 5/10; fick s.d i förläning hela Muurla län; erhöll 1564 i förläning dels domkyrkogodsen i Lode län, dels Tellista (nu Rosenthals) gods i Merjama sn, dels även Konoferhof i Fickels sn (allt i Wiek i Estland); ståthållare på Revals slott och över Livland 1565 20/1; fältherre i Livland s.å. 16/5 erhöll Masku sn i förläning 1566 3/11; överste för krigsfolket i Finland s.å. 9/9; utnämnd av konung Erik till riksråd 1566(?): ånyo ståthållare på Reval och över Livland 1567; avskedad av konung Johan 1568 och befalld att vistas på sina gods i Finland; förordnad 15708/1 att leda Finlands försvar; överstekrigsråd 1571 4/9; i slottsloven på Viborg 1572 6/8 med utvidgade fullmakter 1573 6/5; fick 1573 2/5 (jfr 28/11) konfirmation på tidigare återkallade förläningar; överstebefälhavare i Finland s.å. 6/12; sändebud till fredsunderhandlingar med Ryssland 1574 17/1; ståthållare på Reval 1574 11/7, med förnyade fullmakter 1575 30/9 och 1576 9/4; försvarade jämte sin son Carl med stor tapperhet Reval mot ryssarna under belägringen jan.--mars 1577; avsked för ålderdom; lagman i norra Finland 1577 17/7; ståthållare där s.å. 13/8; ånyo fältöverste i Finland s.å. 18/11; ställd under åtal för det misslyckade tåget mot Narva hösten 1579, men frkänd av riksrådet 1581 14/6; ståthållare på Kexholm 1582 5/4; översteståthållare över Viborg, Nyslott och Kexholm 1583; ståthållare över västra Finland i början av 1585; avsked från alla sina ämbeten 1586 13/9; död 1595 21/6. Han är stamfader för den s.k. Kanckasgrenen (flyttade från Haapaniemi till Kanckas under 1540-talet, herrar Horn av Kanckas samt friherrar och grevar Horn af Marienborg, Björneborg och Ekebyholm. Hans barn förde i vapnet mynningen av hornet till höger.
Riddare, riksråd.
Född 1512. [1]
Död 1595-06-21.

Gifte och barn



Gift [1] Elin Arvidsdotter (Stålarm). Född. [1]
Död 1577 i Finland (SF).

Kerstin Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]
Död efter 1597.

Karin Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]
Död efter 1594-07-12.

Brita Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]
Död före 1587. [3]

Carl Henriksson (Horn af Kanckas). Fältmarskalk.
Född omkring 1550. [1]
Död 1601-05-16 i Lettland.

Elin Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]
Död före 1609.

Arvid Henriksson (Horn af Kanckas). Riksråd, ståthållare.
Född. [1]
Död mellan 1606 och 1607.

Göran Henriksson (Horn af Kanckas). Överste.
Född. [1]
Död före 1602-02-20.

Elisabet Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]
Död före 1614.

Anna Henriksdotter (Horn af Kanckas). Född. [1]

Olof Henriksson (Horn af Kanckas). Död ung.
Född. [1]




Källor

  1. Elgenstierna, faksimil
  2. Elgenstierna, supplement
  3. Äldre Svenska frälserätter - riddarhuset
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Johan Larssons anor Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.