|
Citat E V s 389: till Göksholm i St. Mellösa sn (Ör.); riddare vid k. Eriks kröning 1397; hövidsman
på slottet Styresholm i Styrnäs sn (V.-norrl.), vilket han överlämnade till herr Algot Magnusson
1405 6/8; medlem av räfstetingen i Uppland 1409; lagman i Närke redan 1410 20/1; riksråd
1413; beseglade i sept. 1434 anklagelsebrevet mot k. Erik till norska rådet, hansestäderna m.fl.;
var 1435 en av dem, som k. Erik påtänkte till riksdrots; innehade under Engelbrekt
Engelbrektssons resning Tälje slott, men då han därifrån uppbringade ett lybskt handelsfartyg,
vilket stred mot det löfte riksrådet givit hansestäderna, lät Engelbrekt Erik Puke belägra och
bränna Tälje hus, varigenom han råkade i tvist med Engelbrekt; flydde, sedan hans son Måns,
fastän förlikning ingåtts i tvisten mellan hans fader och Engelbrekt, mörade den sistn. 1436 27/4,
från det av bönderna hotade Göksholm till Ringstadaholm i Östergötland; fick senare på året jämte
sin broder Bo befälet på Kalmar; slöt sig sedermera till det mot marsken Karl Knutsson fientliga
partiet, miste befälet 1439, men förlikte sig med marsken 1440 i Arboga, då marsken lovade
honom Mellösa sn och Medelpad i förläning; död 1451.
Riddare, riksråd. Född. [1] Död 1451. |
|
Bengt Stensson (Natt och Dag).
Född. [1] Död 1451. Riddare, riksråd. |
f Sten Bosson (Natt och Dag). Född. [1] Död 1411. Riddare, riksråd. |
ff Bo Bosson (Natt och Dag). Född. [1] Död mellan 1389 och 1391. [2] Riddare, riksråd. |
fff Bo Nilsson (Natt och Dag). Född. [1] Död omkring 1322. Riddare, riksråd. |
|
ffm Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten). Född. [3] Död efter 1350-03-12. |
|||
|
m Ingeborg Karlsdotter (Vinäsätten). Född. [1] Död efter 1411-03-14. |
mf Karl Birgersson (Vinäsätten). Född. [1] |
||
|
mm Gertrud Gertsdotter (Molteke ?). Född. [1] |
|||
|
Gift Född. [1] Död efter 1439. [2]
Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436) hade i ett segerrikt fälttåg erövrat det mesta av södra
Sverige. Han var på väg till Stockholm inför ett möte med riksrådet när han, den 27 april 1436,
övernattade på en holme i Hjälmaren nära den befästa sätesgården Göksholm, ägd av riksrådet
Bengt Stensson Natt och Dag. Där angreps och mördades han av den unge väpnaren Magnus
(Måns) Bengtsson Natt och Dag, son till Bengt Stensson. Fadern Bengt Stensson låg i konflikt med
Engelbrekt och inspirerade sonen till att mörda Engelbrekt. (Andra källor anger datum för mordet
till 3 eller 4 maj -men i den svenska almanackan är Engelbrekts namndag den 27 april).
Mordet på hövitsmannen Engelbrekt var visserligen ingen politiskt motiverad handling utan ett led i
en privat fejd, men det lömska dådet kom att få politiska följdverkningar i Sverige. För Engelbrekt
själv medförde lönnmordet en postum uppgradering av den art som helgon och martyrer får sig
till del: han blev en avgudad nationalhjälte, en frihetssymbol som har hållit sig fräsch in i modern
tid. Det var hans bisarra lycka att falla offer för en kallblodig mördares yxa just efter sina mest
lysande militära triumfer, befrielsen av Sverige.
Kort tid efter mordet tvingas mördaren Magnus Bengtsson och hans far fly till Ringstadaholm,
varefter han under en tid ägnade sig åt kaperi utanför Östergötlands kust. Vid Söderköpingsmötet
med riksrådet i oktober 1436 erhöll Magnus och fadern fri lejd i riket och därefter nämns Magnus
namn endast sporadiskt i de historiska dokumenten. Han anslöt sig till kung Erik på Gotland 1439,
återvände till Östergötland men tvingades snart fly på nytt.
Inte förrän 1443 kunde han slå sig till ro, och under resten av sitt liv skilde sig Magnus Bengtsson
inte från övriga svenska stormän. Omkring 1450 tog han säte i riksrådet, han blev lagman i Närke
1451, han gjorde godsaffärer och residerade på Göksholm.
Källor
1) Dick Harrison - Karl Knutsson
|
|
Johan Larssons anor
Framställd 2015-05-23 av Birger Bergenholtz med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.